Allright. It´s like this. Det stormar kring Nemo Hedén. Återigen. Så bloggen får ta stryk av detta. Återigen. Inte rättvist mot varken bloggen eller er trogna läsare men det är å andra sidan inte mkt jag varken kan eller vill göra åt det. Just nu måste jag bara fokusera på mig själv. Ordna upp mig själv och mitt liv. Återkommer. We keep in touch.
Jag fumlar runt i ett mörker. Jag ramlar. Jag brottas med mina demoner. Jag brottas med mitt förflutna och mina framtid. Jag skriver frågor. Jag får svar. Inte svar nog. Jag tar felbeslut. Jag letar. Jag hoppas. Jag älskar. Jag sviker. Jag skämmer. Skrämmer jag er? Jag skrämmer mig själv. Jag förvånar. Jag slutar förvåna. Ikon? Patetik? Jag flänger runt i Sverige. I Europa. Jag hankar mig fram på mitt eget sätt. Och på något konstigt jävla sätt så överlever jag på detta sätt. Utan pengar. Utan bostad. För jag lever trots allt fortfarande. Folk frågar mig hur. Folk frågar mig hur jag lyckas. Folk tjatar om att dom aldrig någonsin sett en människa som lyckas vara med om så mycket sjuka saker... Och ändå nu idag trots allt stå på två raka relativt friska ben. Och jag tänker för mig själv en sekund att.. Fan. Dessa människor har ju en poäng.
För vad har jag egentligen inte gjort? Vad har jag egentligen inte upplevt? Katastrofer. Tragedier. Sorger. Kändiskantad sargad uppväxt. Flera TV-inspelningar. Dödsfall. Kärlek. Vänner. Skandaler. Jag är så obeskrivligt jävla trött på mig själv samtidigt som jag inte kan sluta fascineras på något konstigt jävla sätt. Jag vägrar se det som ett förfall. Jag vägrar se mig själv som ett misslyckande trots att jag säkerligen i många ögon är just det. Jag har upplevt och åstadkommit så många saker i så många års tid nu. Saker som folk förmodligen aldrig kommer komma i närheten av. Och att döma det som ett misslyckande är trots allt i mina ögon ren idioti. Ni kan fortsätta att kalla mig omogen. Ni kan fortsätta döma ut mig. Mitt liv. Min livsstil. Mitt förflutna. Mina resonemang. Min framtid. Mina ambitioner. Mina mål. Men vet ni vad?
Jag är i Sunny Beach. Fråga mig inte varför men det fick bli så. Åkte till Oslo efter TV-inspleningen och sen direkt till Sunny Beach.. Och här har jag nu varit i två veckor. Två sjukt händeserika och galna veckor. På gott och ont. Precis som vanligt här nere... Det är himmel eller helvette här nere. Självklart mest himmel men ja, ni förstår.
Allt är som en vision här nere. En dimma. En dröm. Det känns inte som verklighet allt som sker här nere. Säsongen är folkmässigt bättre än förra året men ändå inte lika rolig. Crewet är sämre och dom riktigt starka personligheterna lyser med sin frånvaro. Det är lite segt.
Vädret då? Fy fan. Ni skulle bara veta. Värsta värmeböljan på många år säger Bulgarerna här nere. 42 grader varmt var det igår. Och då ska ni veta vad mitt jobb går ut på... Jag står alltså på Cross som det heter. Sunny Beach populäraste punkt. Där flest människor vandrar. Där står jag 8-10 timmar om dagen och kränger biljetter till Pub Crawls, Beachfester, Konserter och annat. Och tänk er kröka på detta... Man är lagom snurrig i skallen när man är off work alltså. Fy fan. Galet krävande just nu. Värmen tar kol på oss.
I förregår giggade Vengaboys live på klubben. Förmodligen Europas pinsammaste "popgrupp". En av medlemmarna var sjuk och en var utbytt. Så vad dom ställde på benen var alltså 2 orginalmedlemmar, en stand-in och ja.. En lucka. Så deras korografi som dom haft i 10 års tid som är ämnan för 4 peroner blev helt fuckad.. Liksom hela uppträdandet. Katastrofalt dåligt. Skägg alltså.
I morgon blir det andra bullar. Basshunter kör på klubben. Utan tvekar säsongens bästa och roligaste live-gigg. Säga vad man vill om hans musik men underhålla kan fan snubben. Äkta charter-musik och sjukt lättsålt. Lätt en av säsongens roligaste dagar. Me like!
Jag skrev förresten Viking-historia igår. Bröt nya limits. Svepte en val (6 shots i ett glas) med After Shock. Vanligtvis brukar vi dricka en val fisher varje morgon för att komma igång innan jobbet.. Men fisher är knappt 20-25%... Aftershock är 40 hårda jävla procent. Tror ni jag blev snygg efter? Allt är HELT svart efter detta. Och idag är den första dagens i Sunny Beach historia då jag är riktigt jävla bakfull. För i vanliga fall blir man inte bakis här nere.. Bara seg. Men idag är jag sjuuukt bakfull. Mår skit. After Shock-val... En gång - Aldrig mer.
Sorry för dålig uppdatering lately. Har prioriterat bort datorn då det varit full upp med annat. Det har varit konserter. Folk har fyllt år. Folk har åkt hem.. Ja, vi har helt enkelt gjort annat.
Men IDAG måste jag ju självklart skriva något. För IDAG fyller ju faktiskt JAG år! :)
23 sketna jordsnurr. Grattis Nemo.
One more thing:
Nu är premiärdatumet satt för kungarna av Tylösand! Och det blir Onsdagen den 8e September kl 22:00 på Kanal 5.
Och på Onsdag klockan 16.35 landar jag på Arlanda Flygplats.
Blomman är en "förgätmigej"och innebörden av denna blomma är "Glöm mig inte". Jag valde att skriva alla mina syskons namn runt omkring den. Denna tatuering symboliserar deras betydelse för mig. Dvs allt. Att även om jag blir en pinsam misslyckad idiot hela mitt liv så hoppas jag innerligt av hela mitt hjärta att dom alltid kommer finnas där för mig. När jag säger det såhär så kan tatuering ses som självömkande och självisk men det är inte meningen. Meningen med det hela är att bära fram min familjs betydelse för mig. Jag älskar alla mina syskon gränslöst och jag hoppas att dom aldrig glömmer mig. Att dom alltid kommer finnas där för mig - Precis som jag alltid kommer finnas där för dom när dom behöver mig.
Ni som känner mig kanske undrar varför inte min moders namn får vara med. När vi är så extremt tajta som vi ändå faktiskt är... Låt mig förklara varför. Det är främst för att det känns så fitttigt att ta med alla familjemedlemmar utom pappa. Visst att jag och min pappa har en väldigt jobbig smått katastrofal och komplicerad relation till och från.. Men att hålla honom utanför på ett sånt här sätt. Det känns verkligen inte soft eller rättvist nånstans... Men om våran relation nu artar sig och håller i sig på ett positivt sätt så.. Ja, då finns det ju alltid 2 kvistar över längst ner på blomman för mamma och pappas namn i framtiden :) Inte sant...?
Hemma igen. Sthlm. Sverige. Kom hem igår eftermiddag och söta Sara hämtade mig på flygplatsen. Tusen tack vännen. Igår kväll så blev det filmkväll med Leo och Gayen. Såna där små kvällar som kanske inte låter så märkvärdiga men som ändå är så otroligt värdefulla när man varit borta såhär länge. Skön kväll helt enkelt.
Nu sitter jag hemma hos Gayen och kollar på How i met your mother med Leo. Gayen är på jobbet medans semester-Leo är här med mig.
Min kropp bär på en skum känsla. Jag känner mig svag, sänkt och fryser lite. Jag ska nog glida förbi sjukan nån gång i veckan och göra en grundundersökning. Även om den kanske (förmodligen?) kommer visa saker som man kanske inte vill se så känns det otroligt nödvändligt i detta nu.
Idag då? Ett break nu ett tag från fest iaf. That´s for sure. Ska försöka terrorisera min kropp med litervis med vatten kommande dagarna samt börja träna igen. Måste rensa min stackars kropp från sommarens allt smuts. Men vilken jävla sommar det har varit sen då. Herregud. Helt sjukt om man tänker tillbaka på det.
Eventuellt blir det bio med E, Mitt lilla ex. Jag MÅSTE se "Inception". Filmen som ALLA hyllar och höjer till skyarna. Hoppas det infriar de galna förväntningar jag har på den.
Trevlig dag vänner.
Och ja, jag saknar dig. Du bor 50 mil för långt bort.
Jag är så svag. Jag har ont i hela kroppen och känner mig så sänkt och klen. Jag är dålig i magen. Jag hostar. Jag snorar. Jag svettas. Jag fryser. Jag har varit yr och svimfärdig. Jag har varit sängliggande sedan i går kväll runt 19.00... Jag försökte gå på bio med Emelie. Men efter 25 min av Inception så var jag tvungen att gå ut. Jag lämnade biografen. Jag mådde helt enkelt för dåligt. Nu sitter jag här.. Försöker bara sova och dricka vatten.. Hela tiden. Men vad är det för fel på min kropp? Vad är de som händer egentligen? Visst är ett sånt här bakslag förståligt efter denna rekord-slitsamma sommar. Men ändå? Jag blir nervös. Lite rädd. Blir det inte bättre innan i morgon så får jag söka upp läkare helt enkelt.. För detta håller helt enkelt inte. Usch. Att vara riktigt sjuk och inte veta vad som är felet. Det är fan det värsta som finns...
I övrigt så har jag nog nått ett bottennapp livsmässigt. Jobbet som jag skulle börja på fick jag inte pga TV-serien. Jag har inget hem. Jag har inget jobb. Jag har inga pengar. Jag är sjuk. Och som grädde på moset lyckades jag ha bort mitt VISA-kort, legg och sommarlovsbusskort på resan hem från Bulgarien. Så ja, jag står här med exakt...Ingenting.
Men missförstå mig rätt. Detta är inget inlägg i "tyck synd om mig"-anda. Är man så jävla dum att man åker tillbaka direkt till Sunny Beach efter Tylösand-grejen.. Ja, då får man fan skylla sig själv. Hur fan tänkte jag där? Min rekord-destruktiva livsstil börjar knäcka mig helt. Hur länge ska jag hålla på såhär? Leva såhär? Jag är ju ingen korkad kille. Jag är inte dum. Fan. Jag sitter just nu i en av dom värsta och mest ansträngda situationerna i mitt liv... Ja, jag överdriver inte. Men som sagt.. Jag har satt mig själv här. Jag är skuldsatt och har i princip ingenting. Jag grät som fan igår.. Jag bryter ihop hela tiden titt som tätt nu i dessa dagar. Jag är otroligt känslig just nu.. Ser jag en fågel som är halt på TV så börjar jag gråta. Jag har nog aldrig haft enklare att bryta ihop än just nu i dessa dagar. Så skör. Så klen. Så liten...
Fick dock precis reda på att du kanske kommer på Torsdag. Ett litet litet ljus i denna miserabla tillvaro. Tack gud. Behöver dig här. Du ger mig lugn. Du ger mig trygghet. Värme. Jag mår bra med dig omkring mig.
Vet ni vilken världens otäckaste känsla är? Känslan av att inte räcka till. Känslan av att man är något slags andrahansval. Känslan av att man tror att man duger som man är men att skenet bedrar. Att utomstående påtryckningar kan få påverka bedömningen av en ändå. Den känslan är en mardröm. Jag är ledsen. Jag trodde annorlunda. I guess i was wrong. Naivt. Jag tar åt mig väldigt enkelt. Ännu värre än det när jag är i svaga faser i livet som nu.. Då blir jag nästan extrem. Så detta gör väldigt ont. Kanske en skitsak... Men satan i helvette vad ont det gör.
Ni minns där innan Sunny Beach? När jag hade mitt "hälsosamma" uppehåll. Där jag fokuserade på att träna och komma i relativt fin form inför min Sunny Beach-resa den 8:e Maj. Vet ni vad jag vägde då? 90.8 kg.
Jag ställde mig precis på vågen. Vet ni vad jag väger idag? 81.1 kg.
Jag var på AA-möte ikväll med pappa. Otroligt skönt att komma ur soffan som jag suttit fast i nu i nästan 2 dygn. Fick prata av mig rejält och efteråt mådde jag lite bättre. Sinnet lättades lite. Det känns skönt att jag och pappa har en av våra bättre perioder nu. Det tror jag vi båda tycker är sjukt lägligt och välbehövligt. Vår relation går verkligen upp och ner men när det är bra så är det verkligen bra. Precis som när det är dåligt så är det otroligt dåligt och svårt.
Efter mötet så tog jag en promenad runt om vackra Sthlm. Tempen i luften var mer behaglig än någonsin. Människor runt omkring oss var lyckliga och fridfulla. En kväll på Södermalm runt sommartid är verkligen oslagbart. Att bara vandra omkring. Man glömmer lätt hur jävla fantastiskt det är. Otroligt underskattat. Nu mår jag genast mkt bättre än vad jag gjorde igår (och har gjort de senaste dagarna). Det enda som fattades ikväll var egentligen du. Tänk dig en promenad som ikväll... Fast med dig under min arm. Wow. Det hade verkligen varit oslagbart <3
Allright. Ni som ska följa serien måste veta följande. Att vissa saker som kommer visas i TV sa dom åt oss att säga. Självklart inte mkt men nån enstaka sak då och då. Så ni som känner mig.. Om ni uppfattar nånting som "Det där skulle ju Nemo aldrig säga" - Ja, då har ni fullständigt rätt. För det var inte jag som sa dom orden. Men en stor majoritet som visas är ju självklart all me. Sen tar dom ju bara med 15 min matrial per inspelningsdag.. Och vi spelade ju in dygnet runt (och det hände saker dygnet runt).. Så faktum är att jag har ingen aning om vad dom kommer ta med. Dom kan i princip forma mig hur fan dom vill. Jag hoppas självklart att jag framställd som en skön typ.. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite nervös/orolig.. För i sanningens namn kan jag lika gärna framställas som Sveriges största svin genom alla tider. Inte så munter känsla. Men om man bara ska utgå ifrån ett "bra tv"-perspektiv så kan detta mycket väl med största sannorlikhet bli det allra bästa, sjukaste och mest underhållande programmet någonsin i Svensk TV. Ja, det är faktiskt sant. För här har det ni det iaf.. See for yourself. Den första riktiga rörliga trailern från serien.
I morgon Måndag: Presskonferans för Kungarna av Tylösand. Jag och de övriga 7 deltagarna ska få se premiärepisoden med lite press samt få ställa upp på massa frågor från landets stora blaskor. Nu börjar det på allvar.. Stormen..
Onsdagen den 8:e September klockan 22.00 på Kanal 5 sänds första Episoden!
Efter de då? Ska man bara inte göra någonting och vänta på såna här jävla erbjudanden som kändisbartender/DJ och sånt där annan skit? Ska jag söka ett vanligt jobb? För i och med denna TV-serie så har jag ju förstört i princip alla mina chanser att någonsin jobba med barn igen.. Så isf blir det en annan Bransch. Vilken bransch isf? För jobb och hem är ju ändå prio 1 just nu.. Då jag varken har något av de..
En polare är barchef i Sälen. Han sa att jag var välkommen att säsonga där som "kändis"-bartender. Men det går ju inte riktigt hand i hand med mina planer att lägga ner min destruktiva livsstil. Eventuellt söka jobb på SF bio? En kompis kanske kunde lösa något. Ska förbi där idag! :)
Ja, som sagt. Jävligt mkt frågor och jävligt få svar. Har någon nå tips och råd så är ni mer än välkomna att komma med dom.. För i mitt huvud står det helt still. Allt är bara en soppa.
1. Magin i att springa ensam ute i den mörka sommarnatten och skriksjunga pojkband medans musiken dunkar i ens öron. Wow. Ja, det är fan oslagbart. Idag var det Backstreet Boys"Inconsolable" som stod för äran. Jag skreksjöng denna underbara powerballad för fulla halsar hela vägen genom Högdalens Centrum. Fan vad folk glodde men jag bara njöt. Jag mår sååå bra när jag får släppa loss så. Jag blir mig själv. Jag finner en harmoni som nästan är oslagbar. Oh så underbart! Pojkband <3
2. Ramlösa naturall är det i särklass godaste mineralvattnet.
3. Jag klippte mig idag. Inget överdrivet. Bara jämna & tunna ut lite :)
4. Lillsyster fyllde 19 år idag. Stort Grattis!
5. Jag mår äntligen lite bättre och det är skönt. Skönt att få lämna soffan idag. Men en tripp in till Söder för klippning tog verkligen på krafterna och nu när jag är hemma igen så är jag helt slut... Haha.
Automatiska följdfrågan blir då självklart:
Hur fan ska jag orka en heldag med Press och skit i morgon? 09.30 - 18.00 på finhotell i city...Shit asså.. Återstår att se alltså...
Dagen i ära har gått bra... Eller ja, bra med tanke på hur jag mår fysiskt. Jag har så jävla ont i magen.. Men nu har jag iaf skaffat mig en läkartid. 11.00 på Stureby Vårdcentral i morgon bitti. Viktigt. Lite jobbigt med alla intervjuer och allt fotande idag när man svettades och hade sån jävla magknip.. Men jag genomled det. Det var faktiskt ganska nervöst, roligt och lite spännande. Mycket "Sex och skandal"-frågor blev det ju givetvis men det var ju väntat och andra sidan.
Nu har vi ett några timmars break från 15-18. Alla dom som inte bor i Sthlm ska installera sig på sina hotell medans jag åkte hem till mamma för vila. Jävligt glassigt med betald taxi både från Pressgrejen hem till Högdalen nyss och sen från Högdalen tillbaka till Kanal 5 huset vid halv 6. Svårt att klaga då. Väl på plats på Kanal 5 vid 18.00 så ska vi gemensamt se Episode 1 av "Kungarna av Tylösand". Nervöst? Spänt? Nojig? Roligt? Taggad? JA!!!
Där kommer dom även bjuda alla deltagare på middag, alkohol och skit. Åh. Fatta vilken fet beslutsångest jag har angående kvällen. Alla deltagare ska ut och härja efter vi kollat. Väntas världens jävla utgång. Men jag har sagt åt mig själv att jag ska banga. Pga anledningar jag inte ens behöver nämna.. Och faktum är att jag tror faktiskt jag kommer klara det. Den vanliga Nemo skulle inte klara det men den vanliga Nemo is long gone. Jag ska se premiäravsnittet, äta en god middag och sen åka hem bara. That´s it. Tror ni mig inte? Vi får väl se vem som bloggar ikväll HEMIFRÅN :)And that´s a promise...
Någon skrev en någon dryg kommentar på nåt tidigare inlägg i stil med "Du är inte fucking Elvis. Du är bara med i en jävla skit-serie". Ja, jag vet att det bara är en liten dokusåpa.. Men du verkar inte fatta hur jävla dokusåpa-kåta Svenska människor är.. Serien har inte ens börjat en. Trailern börjar liksom IDAG.. Och jag har ändå trots detta haft MINST 10-20 nya friend requests i flera dagar i streck nu från total okända människor.. Pojkar i 13årsåldern typ. Det är sjukt.
Sjuk sak nummer 2 - Jag citerar mitt eget mail till Gayen on this one:
"Redan nu så skriver massvis med folk som jag antingen:
1. Inte ens känner 2: Är smått/knappt bekanta med 3. Är ovänner med
Haha. Dom skriver liksom på ett sätt som att "vi är polare".. Men vad tror dom? Att jag har pengar? Vad kan dom få ut med att skriva med mig? Hahaha. Så jävla sjukt.. För en sån här jävla pajas serie.. SOM INTE ENS BÖRJAT SÄNDAS ÄN. Sverige asså.. Märklig mentalitet.."
Och han svarade något i stil med "Ja, så är det. Svenskar är så sjukt kåta på pengar och kändisskap". För så är det verkligen. Det är skrämmande. Vilka är alla dessa människor och vad fan vill dom mig?!
Fan, såg förresten att Norge fått nys om serien också. Det var som fan. HÄR och HÄR minsann. Norges största tidning dessutom. Nu säger dessutom säkra källor att skiten eventuellt ska sändas där också.. Ja, herregud.
Nu böjar det dessutom märkas att allt börjar rulla igång.. Inte minst på statistiken:
Och jag som inte ens fått min blogglänk på Kanal 5 ännu.. Men den skulle komma upp inom närmsta dagarna sa dom idag. Fan va soft! En direktlänk till min blogg från Kanal 5s hemsida! Guld värt ju. Kanske borde man äntligen ta tag i det där "tjäna pengar på din blogg"-skiten som alla alltid tjatat om. Jag har ju aldrig orkat göra det.. Och ska man göra det någongång så är det fan i mig nu alltså...
Två bilder från idag. Nummer 2 är på mig och deltagar-James:
Suck. En annan sak. Hur ironiskt är det inte att den första gången då jag tar av mitt iPhone fodral längre än i 2 minuter.. Ja då tappar jag den givetvis i asfalten.. Snyggt. Snygg spricka. Jävligt sexig. Finns det en gud? I didn´t think so.
Och förresten! Släpptes idag! Här har ni äntligen den officiella trailern och introt till "Kungarna av Tylösand":
Update 21.00:
Mohaha! I told ya! Jag lät bli att följa med gänget ut.. Jag klarade det! I did it! Wihuuu! Och ja, jag ska faktiskt erkänna att jag är lite stolt över mig själv. Faktiskt. Medans dom andra hällde i sig Smirnoff Ice och annan finsprit så satt jag där och surpla ramlösa till middagen. Haha. Men men.. Nog om det. Nu till det intressanta. PILOTAVSNITTET! Fy faaaaan vad bra det var! Asså detta säger jag helt ärligt.. Jag har aldrig sett ett program med ett sånt tempo. Så mkt spårat. Det hände saker hela tiden.. Och det var liksom inte Paradise Hotell. Det var inte tråkigt. Inget manus. Inget var bestämt. Detta var liksom rent, spontant och ja, liksom humor. Detta var underhållning. Man skrattade hela tiden. Det var otroligt roligt och jag längtar verkligen tills ni också får se det! Visst gör/säger man en del som i folkmun skulle kallas "pinsamt" men allt är egentligen bara roligt. Allt är med glimten i ögat. Allt är liksom underhållning. Så blir inte detta en succé alltså.. Ja, då äter jag upp en gammal bäver. För det kmr de bli till 110%. Allt annat är otänkbart. Låter jag divig och självsäker? Det hade ni också varit om ni hade sett det! :)
"Till ungdomsmottagningen kan du som är under 23 år vända dig för att få hjälp med frågor som rör både kropp och själ. Här kan du träffa barnmorska, läkare eller kurator."
Jag var hos läkaren idag. Tog massa olika prover... Magen, levern, blod och ja.. Typ allt. Testade snoppen också när jag ändå var där. Det är inte så att jag mår sämre idag än de senaste dagarna, det är bara snarare så att jag blir ju inte frisk.. Så jag tänkte att det är lika bra att ta tag i det och se vad problemet är. Det känns bra. Inväntar provsvar nu... Återbesök om en vecka!
Dagens höjdare: När läkaren pillade mig i röven. Jag har ju haft magproblem nu i 6 dagar sedan jag kom hem från Sunny och då var detta enda lösningen. Hon var inte blyg ska jag säga er. Grävde bra i min bakdel. Fresh? I know. Väckte minnen från när jag åkte hem från Sunny Beach 2009... Förra sommaren. Detta läkarbesök väckte osnygga flashbacks från då.
Då var det nämligen så att när jag mellanlandade i Ålestund i Norge. Ja, då tyckte tullvakterna där att jag såg så sliten ut så att dom bad mig först att öppna min väska. Väl i väskan hade jag ju faktiskt 5 liter Vodka som resulterade i att jag fick pröjsa 2400 norska kronor i tullavgift eftersom man bara får ta in en liter vodka i Norge.. Men som om det inte var nog med det. Nej nej! Dom trodde även att jag var hög. Så vad fick lilla Nemo göra? Jo, jag fick klä av mig helt naken. Jag fick ställa mig framför dom och sära på benen medans dom grävde i mitt anal för att hitta knark. Riktigt mysigt och bekvämt ska jag säga er...
Så med facit i hand fick jag alltså pröjsa 2400 norska kronor för att 2 norska gubbar skulle få pilla mig i skitan. Plus att dom tog mina 5 Vodka-flaskor. Fett värt? Ja, men eller hur!
Viktig fotnot dock: Läkaren var en GRYMT skön typ. Förmodligen en av dom bästa och skönaste jag haft å göra med!
Ja, som ni vet så rasar det för tillfället in vänförfrågningar och mail från massa okända människor.. Här är en av dom. Men detta är ju inte vem som helst! För är det möjligtvis min första groupie?!
Det sista jag behöver nu... Det är att vänner vänder ryggen till. Dömer ut mig. Skäms över mig. Att bekanta halvvänner tycker jag är pinsam och vänder ryggen till - Det är fine för mig. Det köper jag. Att ovänner fortsätter att döma ut mig.. Och även smutskatsar mig ÄNNU mer efter det. Det är självklart också förståligt. Men att riktiga "äkta" vänner vänder ryggen till. Bara för det här programmet. Det tolererar jag inte. För ni som kallar er mina vänner.. Ni som värderar mig som någon närstående.. Det är nu testet kommer. Hur mycket vi egentligen betyder för varann. Och jag hoppas och tror att vi båda klarar av testet. För annars är allt bara en yta. En vision. En plastig jävla pissrelation. Och dom kan man ju alltid leva utan i vilket fall så...
Folk har sagt att dom är oroliga över att jag ska tappa fotfästet om denna serie blir en succé. Att jag skulle glömma mina gamla vänner och "ragg" och sånt.. Att jag skulle skaffa mig en helt ny krets. Vad fan är egentligen det för nonsens? Även om jag kanske av vissa tas för en sån sorts snubbe så tycker jag det är vansinne att höra såna saker. Få människor är så tacksam över sina nära och kära som jag är. Så jag tycker inte ni ska vara oroliga för det.. Jag är min tur är snarare orolig över att folk ska lämna mig under/efter denna storm...
Personligen så tycker jag att denna var mycket bättre än Expressens. Iaf från min sida. Som Gayen påpekade så är faden till min tatuering i slutet jävligt fet alltså! Vad säger ni?(Sen att jag ser ut som en söndertjakkad adhd-pojke på stillbilden över är ju en annan sak)
100.000-tals människor har redan sett klippen på Expressen och Aftonbladet webtv-sidor. Klippen och articklar har redan täckt både Danmark och Norges största kvällstidningar också. Pålitliga källor säger även att dessa två länder även har köpt programmet vilket innebär att det kommer sändas där med inom sinom tid.
Såg även att det nu finns en direktlänk från Kanal 5 till min blogg. Om man går in på medverkande i "Kungarna av Tylösand" och klickar på mig så hittar man länken där. Kul! Då kan man vänta sig ännu mer läsare nu framöver! Roligt!
Det händer fan grejor nu minst sagt...
Ps. Ni får SUPERGÄRNA ta del av min facebook-fansida som ni finner HÄR!
